Störning eller bara störd??

Jag måste nästan ha en ätstörning av något slag. En ny ätstörning som blir döpt efter mig själv. Igår så blev det muffinsbak igen. 6 st blev det och jag åt upp alla! Började med två och kände mig nöjd... Men sen visste jag att det fanns fyra kvar... Så då tog jag två till lite senare. Somnade på soffan och vaknade halv tolv, gick ut i köket och tryckte i mig de sista två och gick och la mig. Sen var jag nöjd. Bara för att jag vet att det finns kan jag inte sluta tänka på det!! Kan ju säga att det blev ju endel gotte på Öland... Fick två st 200g choklad av Ola, så söt som han är, och dom tog ju slut... Men det är bara en liten del av allt jag åt!

Jag kan hålla mig från godsaker, men det är skitjobbigt, för jag tänker på mat och gotte varje dag och väldigt ofta. Allt eller inget blir det. När jag tillåter mig själv att äta och unnar mig så blir det liksom 1 kg godis. Och då skojar jag inte! Jag KAN äta 1 kg godis... Bara för att det finns. Tänk om jag bara kunde äta normalt. Då hade jag inte haft så stora problem med att tänka på min vikt hela tiden... Jag vägrar ställa mig på vågen innan den 15 augusti då jag börjar på min diet. För jag vet att jag har gått upp och då mår jag bara dåligt... Måste komma igång med träningen igen... Tränade första gången igår på en heeeeel vecka! ALla andra kan nöja sig med EN kaka till fikat, eller en LITEN bit choklad och känna sig nöjda... Jag ska ha mycket eller inget alls!!

Har jag en ätstörning? Eller är jag bara störd? ;)