PMS!!!!

Ibland kan jag få värsta slaget av PMS. Och jag lovar er att det blir inte bättre efter att man fött barn!! Jag blir jättekonstig, känner inte igen mig själv alls. Neggo, lättirriterad, elak, arg, dålig mamma, värsta flickvännen... Vill egentligen inte umgås med någon alls... Ena stunden mår jag bra och tänker att det gått över och så händer det en grej. Jag upptäcker tex att Ola inte sköljt av vitlökspressen innan han lagt ner den i disken. Och jag bara kokar inombords... Men jag försöker verkligen kontrollera mig... Jag kan börja gråta bara för att någon frågar hur jag mår. Jag hittar alla de negativa sakerna och maler dom i huvudet. Nästan lite självdestruktivt så att jag blir rädd för mig själv. Nu när jag gått upp i vikt tex så går jag runt och tänker hur dåligt jag mår över det. Kan inte titta mig själv i spegeln utan att tänka på det och det spelar ingen roll vad andra säger.

Vi ska bjuda Mange och Charlotta på middag ikväll och jag får bara ångest när jag tänker på efterrätten eftersom jag känner mig motiverad till att inte äta onyttigt. Och så kommer det ju bli grädde och sånt i maten och det är mitt i veckan... ÅNGEST AV EN EFTERÄTT!!! HJÄLP!!! Vad gågår i huvudet på mig egentligen. Vågar inte skriva hälften, då tror ni att jag har allvarliga problem...

Så här har det varit de senaste dagarna iaf. Och nu har jag kommit till insikt att jag måste börja tänka positivt. Jag tror att man kan styra hur man mår med sina tankar. Eller iaf välja åt vilket håll man vill gå. Jag har ju ett val. Jag mår piss. Ska jag gå och tänka på alla saker jag inte gillar med mig själv eller ska jag tänka på det positiva? Jag väljer nog det positiva... Men det är inte lätt att skjuta undan den lilla djälvulen som sitter i hjärnan. MEN!!! Vad mår JAG bäst av. Det är ju uppenbart. Jag väljer själv vad jag stoppar i min mun. Jag ska äta maten med måtta ikväll och inte äta efterrätten... Om jag kan...

Ska friskvårda på lunchen idag. Hoppas på lite endorfiner så att jag kan tänka ännu mera positivt =)